Utställningen i bilder

Skyltningen är klar att lämna ateljén
Här på plats i fönstret Galleri 39 Arvika, min första utställning här



Tavlan Låt färgerna tala, målat i olja, fick en hedersplats i hörnet av skylten

… men innan ska urvalet göras

Vad ska med? Elaine är en pärla att välja och sätta ihop.


Snart packat o klart för avfärd, notera konstnärens övervakande position där och att Elaine har packat förr

Låt bilden tala

Även denna bilden talar för sig

Vad är konst?
Spännande fråga eller hur? Ernst Billgrens Böcker
Fotograf Ditte har arrangerad bilden


Elaine förklarar för journalisten Lars Swanö från Värmlands Folkblad var flickan i Hästen och flickan finns som hon ser det, tvivlar Lars en smula? Vaja ser en annan tavla ….
Hästen och flickan som från början varit Trollskog för mig från den målades för en längre tid sedan fick den nya titeln då den hängdes på plats föregående dag
Elaine såg det!
Många såg hästen, några såg en älg – och flickan ja, hon hade sällskap av fler flickor och några till
Lars och jag , pratar om tolkning och hur vi ser olika, och det där med var signaturen kan hamnadet avgör ju betraktaren som köper hur tavlan ska hänga

Vila i rörelse har jag tillägnat vännen Ditte! Hon rör sig ständigt på väg till något; hon är den typen som även i rörelsen vilar sig
Ditte, en klippa som fixar all maten till oss, hon fotar och håller ställningen så vi kan ägna oss åt vårat
Allas medverkan gör et bra team!
Tack igen ni båda!
Dörren är öppen; välkommen in vernissagedagen 8 juni!
Samt övriga dagar fram tills 16 juni.

Här är tavlorna som kom med

Utan titel
Utan titel
En x En
Utan titel
Hästen och flickan
Älvdans

Utan titel
Utan titel
Utan titel


Utan titel

Bågen

Utan titel

En gruppering, alla utan titel utom den längst ner det till höger: Det dansande paret

Gruppering 2: Spegel, uppe till vänster, Trollslända nere till höger, de övriga två utan titel

Utan titel

Utan titel

Gruppering 3: Utan titel, utom tavla i mitten översta raden; Trumpet


Utan titel

Utan titel

Utan titel

Utan titel

Två gästutställare

Jasmine och Selma dök upp på fredag i galleriet och det märktes tydlig att flickorna snart 13 år såg i mina tavlor. Det blev en fantastisk stund. De går in på Bibliotekets skaparverkstad och återkommer med dessa bilderna:

De frågar om de får ställa ut med mig och vi kommer överens om de nästa dag får bli mina gästutställare.

Flickorna dök upp på lördag med två ytterligare tavlor var sig, de hade ägnat fredagen med att måla mera …
Om de sålde skulle det går till nya mobiler.
Dessa två i bild här ovan såldes! Blivande konstnärer tänker jag!
Vilken superbonus på min utställning att ha de med!
Tack flickor!

Många fler bilder togs på besökare vernissagedagen och andra dagar men de får tillhöra mitt privata album 🙂

Gammal

Veckans 25 är Sannas ord&bild gammal
Klicka på länken här http://gemsweeklyphotochallenge.blogspot.com
så finner du övriga som tolkar.

WOW, vilket ord att betyda mycket, ganska så svenskt kan en säga i den bemärkelsen.
Det får bli en ordkavalkad:
Något ålderstigen kliver mannen in i festsalen i sällskap med sin nya flamma, hon också med hög ålder i kroppen.
Således är de till åren kommen. 
Åldrade, javisst, men utlevade stämmer icke på de två.
Ej heller kraftlösa, orkeslösa, utslitna, förlegade, föråldrade, ålderdomliga.
Huruvida de är otidsenliga, så hopplöst "gammaldags" ord tycker jag - jag går nu över till motsatsorden av gammal för att beskriva paret -nej de är med i sin tid så levande som unga då de bär ungdomen inom sig, livskraftiga och högst nu varande.
Mångårigt är deras liv,utan tillstymmelse till att vara mossiga. Mossbelupen är gräsmattan utanför hans hus.
Intet tyder på möglig heller nånstans.
Dock är de båda mogna, livskloka, inte helt unga i rörelser och tankegång, det tar bara lite längre tid, några åldersåkommor har de, men det är inget hinder.
Men båda lever med vetskap om att en dag så tränger sig gammal-ordet in i sin rätta bemärkelse, om de nu inte har sån tur att de får dö innan.
I sanningens namn ska sägas att det också finns unga som upplever sig utstlitna kraftlösa, orkeslösa och utlevade.
Sjukdom i unga år kan framkalla ålderdom, bli gammal i förtid och några föds ju gamla.
Lillgammal och gammalmodig.
Gammal äldre äldst har alla åldrar inom sig.
Börjar vissna bort – gammal i blomsterriket

Utställningen är över

Jag utlovade ett inlägg om stämningar och möten under förra veckan, men jag hade så fullt upp så det kommer först idag. Behövde landa lite, få in intrycken som nu bor i mig.

SÅ ROLIGT! … så över all förväntan blev den! Vilka förväntningar hade jag? Inte många ska sägas. Några besök skulle det bli, det visst jag ju, men inte att de skulle bli så många med möten mellan människor som fritt associerade, tolkade och verkligen SÅG tavlorna. Samtal uppstod. Stämningar, frågor får svar eller blir obesvarade och leder till nya som får flöda fritt som färgen. Ibland är frågan bättre utan svar, då blir det mer en reflektion. Gästboken fylldes av härliga kommentarer.

Utställningen besöktes också av barn och det är höjdpunkter att vara närvarande i när de tolkar, de får känna på tavlorna – det blir så mycket liv i deras kroppar och ögon, minsann får tavlorna ännu en lyster! Två unga damer, snart 12, kom in och såg alla tavlor, tolkade och gick så in på Bibliotekets skaparverkstad, kom tillbaka med varsin tavla och frågade om de fick ställa ut med mig? Lördag blev de mina gästutställare, sålde varsin tavla och fick ihop en slant till sin önskan; en ny mobil. Blivande konstnärer? Ja, det skulle jag tro!

Några spontana kommentarer från besökare: – WOW! Personen studsar runt och ler hela tiden, – jag blir så glad var förklaringen. – KAOS – säger en annan och tar sig för huvudet, men går en snabb runda. Tack för besöket, ropar jag då personen försvinner ut genom dörren. Snabb tvärnit, vänder sig om och säger – Det gick fort! – Fan, vilket jävla kludd! Det här tycker jag inte om. Står kvar i dörren en stund och väntar på kamraten. Då ser han något: – Men för helvete, du har ju målat Alien ju!!!! … och pekar på en av tavlorna. Med mina mått mätt så är det fint att även det icke gillande får plats, vi är olika och det är gött! Väldigt gött!

Tusen tack till alla besökare som kom, såg och till de som köpte! Tack god vän sedan länge och konstnärsvän Elaine Olsson och sötravännen Ditte http://www.dittemitti.se för fina dagar här hos mig, utan er hade det inte funkat så bra!!

Tack Torill, tidigare kollega och god vän för att du tog dig tid på söndag och vi fick en rolig stund tillsammans då vi hängde ner tavlorna, fraktade och hängde upp några på Blå Lagårn i Perserud, Arvika! Där de hänger över sommaren. Tack vare dig gick det i lås!

Klara Ovidia är en privilegierad konstnär 🙂 med många besökare och goda vänner omkring sig. Med största sannolikhet så länge jag kan kommer jag att måla, förmodligen in i döden. Undrar vilka färger den ska få? Jag gillar ju svart vitt också, för att inte tala om det grå. Kan ju lägga lite rena färger i vecken. Åtminstone målar jag tills jag tycker jag målat klart, en bestämmer ju inte allt här i livet fast en gärna vill tro det. 13 år har redan gått så att ….

Låt färgerna tala!

“Det viktiga är inte att det är jag som målar. Utan att jag målar och andra får uppleva på sitt sätt”. Det har jag läst eller hört någonstans. Som tidigare sagt: Jag är konstnären, jag har en relation till duken och färgerna. Om jag är konstnär är upp till betraktaren!

Håller på att få ordning på alla bilder av utställningstavlorna, det kommer i ett senare inlägg.

Moder Jord, foto från 2014

Sticka

Vecka 25 i Sannas härliga ord&foto är ordet sticka.
http://gemsweeklyphotochallenge.blogspot.se och här i länken hittar du alla som tolkar under veckans gång.
Ännu ett ord med flertalig innebörd; är inte härligt så säg  🙂

Ett minne från min tid inom vården, jag var ganska ny då och det hände att jag fick hoppa in och ta blodprover på patienterna.
- Välkommen, Tove, heter jag, säger jag när jag sträcker ut handen för en hälsning - nu ska jag ta och sticka dig!
Betoning på de sista orden och det lät verkligen som jag såg fram emot att få sticka personen på ett något otrevligt sätt.
Patientens reaktion gick inte att ta miste på, nästan ett steg bakåt togs.
Ta några blodprover passar så mycket bättre. 
Inför själva sticket kan en säga nu sticker det till då.

Så kan en ju sticka iväg i meningen att ge sig iväg - här i stan säger en: - Vi tar å stêcker dit.
Och så kan en bli stucken innan en stack
så bubbla sprack

Den mjuka varianten av sticka ,
en sticka + en sticka + garn = sticka
med färdigt resultat sticka-d

Fodral

Innevarande vecka 24 är ordet fodral i Sannas ord&bild lek.
http://gemsweeklyphotochallenge.blogspot.com här finner du fler i leken om du klickar.
Fodral har många betydelser. Bl.a omslag; hölje som jag har lekt med i betydelsen drapera, insvepa, klä, vilket med lite god vilja och vidsträckt fantasi kan ses som ett slags fodral....
En tavla insvept, klädd i ett omslags fodral
På mer nära håll
Helt nära

Utställning pågår 8 – 16 juni

Ja, så är jag igång med min första utställning här i Arvika på Galleri 39.

Bakom mig har jag en “liten större” på Liljas Konst o Ram i Skellefteå, den allra första och jag minns den med hopp i bena, klapp i hjärtat och själens stora frigörelse eller något åt det hållet. Så roligt, så himla roligt! Två mindre utställningar där uppe har jag också haft. Från början var det inte tänkt alls med detta färgkludderilekandet jag drog i gång för några år sedan, först några prov på mitten av 90 talet, då det inte blev något alls som jag tänkt. Sedan 2006 då jag slutade tänka,fann jag mig väl i leken och på den vägen är det. På den nära nog statiska frågan om jag fått sälja något så blev jag lite perpleks för det fanns inte helt med, jag har ju min fasta inkomst. Men visst är det roligt att tavlor byter ägare och kassan fylls på till lite ny färg och duk! Jag har fått glädja/gläder mig över att antalet sålda tavlor växer. Så ja, köp en om du har plats och lite över i kassaskrinet och hittar något du gillar 🙂

Till min hjälp även denna gång att göra urval och hänga upp har min väninna Elaine, själv konstnär sedan många år, nu varit hos mig och det är alldeles underbart att låta någon med sinne för att välj ut och hänga!!! En upplevelse i sig att låta någon göra detta. För andra gången kör vi detta löpet. Jag lär mig och tackar verkligen för den förmånen :-)Privilegierat är vad jag är! Tack kära vän, privat och i konstens värld!

Ytterligare en hjälpare är med, min bloggvän och vän Ditte som hittar här http://dittemitti.se som sköter markservicen, rapportering med situationsbilder/tavlor på sin blogg. Och framför allt maten så vi överlever 🙂 Tack kära söstra för detta! Vi repriserade alltså från min första utställning i Skellefteå för exakt två år sedan!

I skylten
Låt färgerna tala


Låt färgerna tala
Olja
Placerad i hörnet i skylten
2

Utan titel
Akryl

Utan titel
Akryl
Bågen
Akryl

Då hinner inte konstnären mer i dag, återkommer under veckan med tavlor, möten, stämningar och upplevelser i Galleri 39.

Lite annat ska hinnas med, galleriet väntar och jag med på tredje dagen här öppet 12 – 18.

Välkommen!

Utanför

Vecka 23 i http://gemsweeklyphotochallenge.blogspot.com  
Sannas härliga ord&bild lek är just utanför. Klicka in dig å se andras tolkningar!
Lockande med så många betydelser som det har eller besvärligt.
Utanför ... bortanför; på andra sidan - och i fri tolkning ur mitt ordskåp. 
- utanför kan ju vara på andra sidan ... om innanför är den ena och utanför den andra ... lite bortanför
BORTOM UTANFÖR/ INNANFÖR
70 X 90
Akryl

Tack vare ordleken fann jag ännu en titel åt denna tavlan
Grön kvinna …

	

Söndagspredikan har jag inte hållit på länge

Men idag, klockan 11 håller jag den i en praktfull kyrka, Fantasikyrkan som ligger lite varstans i vårt land, ja, den kan ligga i vilket land som helst känner jag då jag skriver just nu just här! 
Folk och tro har många ansikten, gestalter och formationer. Just tron då är ju min akilleshäl kan en säga, men eftersom åren går och en del fantasipredikningar har hållits under åren så tror jag fortfarande på människan, och det är ju i människan tron ligger. I sin omvärld så att säga!
Jag har också fått till mig att det där att ta ställning är ädelt och fint och till synes alldeles nödvändigt, men också att ställningen gott kan få snirkla lite hit och dit, då ställningen är ett tagande och givande. Svåra frågor har ofta flera svar. Eller inga alls.
Det är som det där med fenomenet att hela tiden utveckla sig själv och hitta kreativa lösningar. Till slut finns fler lösningar och inga problem.

Nu har jag inte tänkt ge några som helst svar i min predikan i dag. 

Jag står alltså längst framme med altaret i bakgrunden. Innanför altaret lite till höger för församlingen har frivilliga byggd upp ett jakttorn, dit jag om en stund ska kliva upp.
Symbolen för Predikstolen alltså.
Jag har dagen till ära klädd mig i de primära färgerna blått,gult, rött och grönt, således draperat i stora sjok. 
På huvudet har jag en vacker sommarhatt med vida brummar - det var stavningskontrollen som gav det förslaget då jag skrev brämmar, ni vet de där flaken som omger själv hatten. Som jag kan dra ner över de partier jag inte vill ska synas vid vissa utsagda ord.
Barfota med tånaglar i samma färger, stortårna är orangea.
Och jag är inte plattfot direkt.

Redan här känner jag att jag nog är lite på glid, någon hybris är tillstädes, men en lever bara en gång - jag tror nämligen inte på ett liv efter detta - och snart är allting glömd i alla fall så att.
En ska inte ta sig själv på större allvar än nödvändigt.
Någonting som jag är helt hundra på är att den Jesus eller Gud som anges har funnits och finns kanske ja, det är en tålmodig och kärleksfull gestalt som går runt i sina jesustofflor, såna där platta skor - det hörde jag en gång i min barndom på ett så kallad väckelsemöte som ägde rum i tält på någons nyslådda äng - kanske han ändå drar lite på smilbanden åt hybrisen. 
Han har ju överlevd mycket länge så att säga, så jag tror ju att hybris och helig övertygelse är hans drivkraft. Troligen också yoghurt och medelhavskost.
Jag ska ju inte begravas utan brännas så han behöver inte bestämma sig för om jag ska få en plats i himmelriket. 
Förresten så var/är det kanske han ST:e Per som är dörrvakten...
Men visst stiger ju röken till himmels kom jag på.

Under tiden jag stått här självupptagen i de yttre attributer så har klockaren ringt i bjällrorna och organistens händer  har satt igång med orgelbruset och församlingen har bänkat sig på de bänkar som inte finns. 
De sitter och står där de sitter och står. Några har stolar med sig, Jysk hade utförsäljning. 
Andra har sittunderlägg och ett par har filt och picknickkorg med sig där minsann en flaska är synlig. Utan mankemang eller minsta tvekan lägger de sig sida vid sida rakt ut. 
Det om något är att stå fast vi sin tro - att lägga sig på så vis.

Här är gudagott av vara - säg kan du förklara?
Nu är det bara för prästsnärtan - hi hi - att ta sig upp i vakttornet, nej nej, jakttornet ska det vara.
Väl där uppe skådar jag ut och ner, finner att en blick mot himlen är på sin plats.
Då får tanken tag i Tage Erlandanders "Huk er i bänkera, för nu laddar han om" ...
Fel fel fel - från Fem myror tror jag - se där är Magnus Härenstam i farten.  

- Minns ni filmen Tuppen (Magnus H) hör jag min klara röst säga?

Dessa miner att skåda från ovan - och jag tänker att någon borde  filma detta.
Tage E får vara med på ett hörn, med lika klar röst säger jag
Minns ni Tage Erlander historia från kyrkan?
Hylands Hörna ni vet? 

Någon slags oro är att avläsa i församlingens ansikten.
Så här kan jag ju inte hålla på tänker jag och får precis tunghäfta, ånger ångest och vet inte hur jag ska bete mig ...
Famlar mellan tygsjoken efter fusklappen där jag stolpat upp lite att tillgå ut i fall att. 
Herregud, så gott att ingen ser detta famlande, men där tog jag fel för ett jakttorns golv har ju sprickor och den blåa vackra kjolsaligheten faller ner i altarringen som också är gles. 
Hattbrummens bräm så käckt räddar mitt röda ansikte.

Med stolplappen i handen läser jag följande och vilken röst jag har:

Vem var Sakarias?
"Präst, gift med Elisabeth och åldrig far till Johannes döparen.
Tjänstgjorde i templet när han av en ängel fick löftet om en son. Ställde sig försiktigt skeptisk till löftet och drabbades av en stumhet som inte gick över förrän sonen  fötts".

Luk:1:5, 12, 13, 21, 40, 59,67; 3:2
Texten är tagen från Personer och namn, sidan 1773 i Bibeln,utgiven på Libris förlag, tryckt i Kina 2010.

Då vaknar paret på filten till och korkar upp medhavd flaska med en smäll, korken passerar precis mitt huvud då jag fått ordnat resterande  sjok så jag är någorlunda presentabel när jag åter står i altarringen.

Paret har rest sig upp,  fyllt sina glas som de höjer och säger:
- Ja, vi minns Lill Lindfors! 



 

Snart utställning

… och det råder inte brist på tavlor ….

…. ändå befann jag mig så gott som plötsligt framför staffliet och där fortsatte jag måla på några tavlor som stått till sig och inte gagnat någon …

…. det är det där med denna evinnerliga lusten och glädjen som helt numera styr sig själv…. behov eller inte …..

Det allra värsta med i ordningsställande är den där delen då najtråden ska häftas på baksidan så att tavlorna kan hänga … jag lovar det är betydligt enklare att sätt färgen på framsidan.

RESTER då jag ofta lägger överbliven färg på en annan duk
80 x 100
Akryl matt, glossy o neon

Ingen titel än … eller Rosa
40 x 50
Akryl matt o glossy
Ingen titel äneller spöken i sommaräng
45 x 55
Akryl matt o glossy