Utställningen är över

Jag utlovade ett inlägg om stämningar och möten under förra veckan, men jag hade så fullt upp så det kommer först idag. Behövde landa lite, få in intrycken som nu bor i mig.

SÅ ROLIGT! … så över all förväntan blev den! Vilka förväntningar hade jag? Inte många ska sägas. Några besök skulle det bli, det visst jag ju, men inte att de skulle bli så många med möten mellan människor som fritt associerade, tolkade och verkligen SÅG tavlorna. Samtal uppstod. Stämningar, frågor får svar eller blir obesvarade och leder till nya som får flöda fritt som färgen. Ibland är frågan bättre utan svar, då blir det mer en reflektion. Gästboken fylldes av härliga kommentarer.

Utställningen besöktes också av barn och det är höjdpunkter att vara närvarande i när de tolkar, de får känna på tavlorna – det blir så mycket liv i deras kroppar och ögon, minsann får tavlorna ännu en lyster! Två unga damer, snart 12, kom in och såg alla tavlor, tolkade och gick så in på Bibliotekets skaparverkstad, kom tillbaka med varsin tavla och frågade om de fick ställa ut med mig? Lördag blev de mina gästutställare, sålde varsin tavla och fick ihop en slant till sin önskan; en ny mobil. Blivande konstnärer? Ja, det skulle jag tro!

Några spontana kommentarer från besökare: – WOW! Personen studsar runt och ler hela tiden, – jag blir så glad var förklaringen. – KAOS – säger en annan och tar sig för huvudet, men går en snabb runda. Tack för besöket, ropar jag då personen försvinner ut genom dörren. Snabb tvärnit, vänder sig om och säger – Det gick fort! – Fan, vilket jävla kludd! Det här tycker jag inte om. Står kvar i dörren en stund och väntar på kamraten. Då ser han något: – Men för helvete, du har ju målat Alien ju!!!! … och pekar på en av tavlorna. Med mina mått mätt så är det fint att även det icke gillande får plats, vi är olika och det är gött! Väldigt gött!

Tusen tack till alla besökare som kom, såg och till de som köpte! Tack god vän sedan länge och konstnärsvän Elaine Olsson och sötravännen Ditte http://www.dittemitti.se för fina dagar här hos mig, utan er hade det inte funkat så bra!!

Tack Torill, tidigare kollega och god vän för att du tog dig tid på söndag och vi fick en rolig stund tillsammans då vi hängde ner tavlorna, fraktade och hängde upp några på Blå Lagårn i Perserud, Arvika! Där de hänger över sommaren. Tack vare dig gick det i lås!

Klara Ovidia är en privilegierad konstnär 🙂 med många besökare och goda vänner omkring sig. Med största sannolikhet så länge jag kan kommer jag att måla, förmodligen in i döden. Undrar vilka färger den ska få? Jag gillar ju svart vitt också, för att inte tala om det grå. Kan ju lägga lite rena färger i vecken. Åtminstone målar jag tills jag tycker jag målat klart, en bestämmer ju inte allt här i livet fast en gärna vill tro det. 13 år har redan gått så att ….

Låt färgerna tala!

“Det viktiga är inte att det är jag som målar. Utan att jag målar och andra får uppleva på sitt sätt”. Det har jag läst eller hört någonstans. Som tidigare sagt: Jag är konstnären, jag har en relation till duken och färgerna. Om jag är konstnär är upp till betraktaren!

Håller på att få ordning på alla bilder av utställningstavlorna, det kommer i ett senare inlägg.

Moder Jord, foto från 2014

12 reaktioner till “Utställningen är över”

  1. Så roligt Tove att din utställning blev så lyckad och på olika sätt. Det kändes väldigt bra på din vernissage och fortsatte så.
    Ler åt mannen som kom in och utropade “Kaos”. Han kom in och han sa vad han tyckte och hittade sedan något han såg i en av tavlorna.
    Kan tänka mig att de blev många olika möten och detta möte med flickorna var extra roligt. Du inspirerade dem och det är stort. Och att de sedan fick ställa ut sina alster. Härligt!
    Roligt nu med “Blå Lagårn” . Undrar så vilka tavlotrdu tog med dit.
    Lite foton är på väg till dig.
    Jag är så glad att jag tillsammans med dig och Elaine fick vara med om detta. Stort tack.
    Kram!

    1. De spontana reaktionerna är härliga!
      Ja, vilka dagar vi fick 🙂
      Blir kul å se bilderna!
      Stor kram!

  2. Men så roligt för dig och alla inblandade!
    Viktigt att man berör, man kan ju inte humma med i allt, men så bra att tankar sätts igång.
    Skulle allt ha velat vara med här.
    Stor kram och glad midsommar!

    1. Humma med ska en bara göra om en så tycker 🙂 Tycker en inte så hummar en inte med 🙂 Lätt som en plätt!
      Hade varit trevlig om du kunnat vara med oss!
      Stor kram!

  3. Allt ligger i betraktarens ögon och spontana reaktioner ska aldrig underskattas! Att beröra på ett eller annat sätt är en framgång 😀

    Kram

  4. Är man bildmålare då vill man att andra ska se vad man målat. Känner du till Bengt Elde? Hans naivistiska tavlor är ganska berömda, han bodde sommartid här i bygden och efter hans bortgång bor hans hustru kvar och håller öppet i hans atelje på sommaren. Jag kan erkänna att jag lättare tar till mig konst som jag direkt kan se vad det föreställer. Därmed inte sagt att jag inte gillar din konst, jag tokgillar många av dina tavlor och ännu mer gillar jag ditt sätt att måla. Liksom bre ut sig, bre på, här är vad jag känner, skaparglädje av högsta rang. Förstår att du njuter nu då du rott iland detta projektet och det blev så lyckat! Sen börjar det väl snart klia i fingrarna igen….

    1. Jag känner inte till Bengt Elde så mycket, men hans tavlor dök upp i ett annat söksammanhang för en tid sedan.
      Det är många som helst vill ha och se det som föreställer något, de ser och upplever mest då. Själv gillar jag ju också det, vissa mer än andra s 🙂
      Som du säger så är skapar glädjen, rörelsen när jag lägger färger här och där och brer ut dem som jag gillar och ser formerna för mina ögon!
      Vi människor gillar det vi gillar, en enkelt devis tänker jag, så trist om alla gillade samma alltid 🙂

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *