Nöten

Att jag tänker mycket kan inte ha undgått någon. Väldigt många i min omgivning säger att jag pratar så mycket också. För fort så få hänger med. Skriver mycket hör också dit. Lägg därtill att jag målar mycket så blir ju nöten att knäcka mycket!

Sommaren har gått i konstens tecken, egen konst som lätt kan sägas att det inte är någon konst alls – där ljög jag pytte/mini/lite grann – men som jag med ena benet på jorden, andra benet lätt lyft och huvudet i himlen – gott och lätt kan uttrycka det så får ju läsaren hålla till godo, strunta idet eller fortsätta reflektera över det. Men jag såg mycket av andras konst! Det är grejer det!!

Det där med ett ben osv myntade min “syster” Karin, hon är likadan vad gäller ben och huvudplacering, och när jag läste det hos henne för länge sedan så antog jag det direkt.

Det här med att prata och skriva; mina tankar går fort för det liksom köar hela tiden och vill ner på sidan. Många kommenterar om att de som läser att de får tänka, läsa fler gånger för att hänga med. Så jag har tänkt att jag kanske skulle bli tydligare, vad med en rubrik som tydliggör?

Jisses , nu blev jag drabbad av mig själv, hur många rubriker finns det i världen? En nöt är sällan ensam att knäcka.

Målandet däremot är så gott som tankefritt, men några betraktare hävdar att jag absolut måste ha tänkt. Intressant det där, en liten nöt att knäcka. Hur som så har jag upptäckt att jag tänkte mycket när jag varit på många utställningar i sommar för att se konst, andras konst!

Det var vad jag från början tänkte att inlägget skulle handla om, men nu blev det lite mycket annat som liksom trängde sig före. Jag lät det ske för det var tydligen det jag villa ha sagt 🙂 Klocka går, sola skin, jag har haft datortid sedan ja, too much long time så då får detta betraktas som ett förinlägg.

Be my quest at next!

Söndagspredikan

Nu var det ett tag sedan jag konverserade med Dig, du som inte syns, men lär finnas. Med Tomten är det tvärtom, syns, men inte finns .

Tro kan förflytta berg sägs det. Tro, hopp och kärlek hör i hop. Jag tror inte, jag vet i kärlek hopp – och tro.

Gud, Herre Gud, Gud: Varför är DU inte med på Facebook? Instagram? Har en egen hemsida? Skriver blogg? Frågan är om du egentligen trivs så bra där i skymundan himmelen? Du vet här på jorden strävar vi med vårt ego, vi är ett gäng individualister vars utgång vi inte vet något om, vi tror att vi vet och har all makt i himmel och på jord.

Således har du ju konkurrens om det allsmäktiga.

Snälla Tomten, du som alltid söker de snälla barnen, men delar ut klappar ändå om du inte finner några? Varför är inte du med på de samma sociala medier? Gud finns ju i Himlen, men var finns du, egentligen? Det finns knappt några gamla ladugårdar kvar där du kan bo? Jag vet möjligheterna är många. kanske hyr du i andra hand och flyttar ofta.

Så låt mig snickra ihop ert samarbete, ni kan kalla mig oberoende konsult! Kom ut ur garderoben. Eller om det blå skåpet låter mer intressant? Som en skänk från ovan.

Gud, eller Jesus Kristus , vet du vad Ostguden heter? Jesus Kristost. Det kan du ha som nickname på Insta och FB – fast det heter inte nickname lenger heller – det var på den tiden då kontaktannonser på nätet så kallade datingsidor kom till.

Bilden av en man med långt skägg, något långt självfallet hår, bruna ögon.
Texten säger:
Erfaren som om jag levd väldigt länge. Ändå ny för världen. Jag ser det mesta från ovan. Eftersom åren gått har mitt liv blivit händelserikt. Inte alltid så levande kan sägas. Nej då, jag har levd som död så att säga och fått lära mig att komma igen. En gång hade jag en kvinna, hon skötte mina fötter älskansvärd. Ansade mitt skägg och klippte håret.
Du som svarar får gärna ha helt andra kvalifikationer, ty kärleken, tron och hoppet är det viktiga. Andlig spis om du så vill! 
Hade en dålig relation till min far som inte var min far - fader okänt var min far. 
Relationen till min mor var kluven. 
Men en kan inte segla omkring på molnen och tycka synd om sig - det är den verkliga synden. 
Så kvinna; smäll dina fingrar mot tangenterna och låt mig se om du kan svara mot mina önskemål, lite syndig kan du vara ..
Jag är av den förlåtande typen ...

Tomten, vet du vilken bil som transporterar Viagra? Det gör Pick up.

Nämen, nu stack jag allt i iväg helt osakligt liksom saxat in det; jag har inte ens själv kommit på dessa lustigheterna – Jesus Kristost – och Pick up.

Hört de eller läst de har jag gjort! Tror att jag tänkte så att du som kommer med paket -fast inte då till de små barnen utan till de stora, de med snurr framtill på mitten – det som kallas pitten.

Tomten på datingsidan:
Bild av en tomte.
Texten säger:
Du vill minst en gång per år få en stor present av mig till jul, däremellan flera små.
Tomtedräkten är min kamouflagedräkt. Visst klär jag i den?
Har ganska så fullt upp hela året så du må vara självständig och trivas med att vara mycket ensam. Men som sagt små presenter kommer mellan varven i väntan på den stora. Så kvinna svara ärligt: Är det något du önskar dig?


Ta det lugnt, mitt högre jag, alltså föräldrajaget enligt Das eigentlische psykolist Sigmumd Freud- pickar mig på axeln och påminner om att en ska försöka förhålla sig till det medvetna anständiga och inte låta det undermedvetna styra helt. Det blir så fort oanständigt. Då må jag be om syndernas förlåtelse.

Nu har jag lagt grunden för snickeriet där Gud och Tomten kan samarbeta. Att de nu har sökt varsin kvinna. Tror de lättare kan samarbeta då, det behövs ju en kvinna eller två till allt. De är är nämligen trots allt vanliga människor som av andra vanliga har blivit upphöjda till något de icke är. Tomten och Gud alltså. De hälsar dock båda att något julevangelium på sociala medier tänker de inte bidra till. Ej heller en säck med julklappar. Nu är de också något klentrogna vad gäller världens ställning, men hävdar båda att om en inte tror och hoppas vill världen ändå gå under – och att ge sig så lätt är inte deras melodi.

Min melodi efter denna “turn around by Good and St:a Claus” ska härmed avslutas, jag saxar igen:

“Jeg er stor tilhenger av folk. Jeg tror de har mye for seg og har kommet for å bli”

Sagt av Knut Naerum, norsk komiker, författer, tegneserietegner og Tv underholder. Kjent fra NRK´s humoristiske Tv-program Nytt på Nytt.

Dosa

Dosa är veckans ord i http://gemsweeklyphotochallenge.blogspot.com

D som i detaljförvarare

O som i oppbevare, vilket är norska och betyder förvara på svenska

S som i smycke, snus och sådant

A som i använda,

F som inte finns i dosa, men vars uppgift är att fördela, ,tänk på tv- och musikanläggningsdosor som fördelar kanaler, musik, fördelardosa i en bil som fördelar hästkrafter, bilelen samt förgasarens förknasare.

På besök i hemsjukvården för ett antal år sedan berättar brukaren för mig att dosa finns i högskåpet eftersom barnbarnen varit på besök och dit upp tog de sig inte. Tv-dosan tänkte jag och öppnade högskåpet, men se brukaren menade medicin –dosa. I meningen dosetten.

Smyckeskrinet som jag fick i present för flera år sedan. Min väninna har själv målat och bränt in rosen och mitt namn på locket till porslinsskrinet






Spegel

Vojne vojne; så jag gottar mig i tolkningsmöjligheterna här då – och än fler blev det då jag tittade mig i spegeln och tar bilder, inte helt bekymmersfritt som synes.

Spegelparadoxen

Spegeln förefaller ju vända höger mot vänster, men icke upp mot ner. Gör jag en rörelse till vänster framför spegeln så orsakar det en rörelse till vänster i spegeln. I verkligheten vänder spegeln inte upp mot ner, fast jag testar då att göra mig upp ner. En kan säga att jag vände ut och in på mig för spegeln vänder inåt mot utåt.

Här tittat jag neråt i spegeln men det blir uppåt på bilden ….
Bildtexten faller bort av naturliga skäl ….

Just detta fenomenet vänster höger tycker jag blir mer tydligt om jag tar en selfie när jag kollar håret från två sidospeglar – då blir det ju spegelvänd och höger blir vänster eller ..

Hur länge har vi speglat oss? Hur görs spegelglas?

Ja, enligt Illustrerad vetenskap (vet ej numret eller årgång, fann artikeln på nätet) så härstammar spegeln från forntidens Egypten där de rika egyptierna speglade sig i polerat silver och andra metaller. Redan tidigare speglade man sig i en slät bit svart vulkanisk glas. De första speglarna var väldigt små och först runt år 100-e Kr började man göra speglar där man kunde spegla hela kroppen. Vid slutet av 1100- talet började man göra speglar av glas som man belade med ett lager metall i regel silver. Speglar från Venedig blev speciellt kända och värdesatta för sin höga kvalitet. Otroligt dyra och inte var mans – mitt tillägg: kvinnas – egendom. Först på 1800 – talet sjönk priserna då tillverkningen blev industriell. Ett väldigt tunt lager av krom, nickel eller titan läggs på en glasskiva. Ovanpå läggs ett lager silver eller aluminium och alltihop skyddas av ytterligare ett lager av silikon eller lack.

I dag görs spegelglas oftast genom att metallisera glaset med aluminium.

Se där ja, behovet och önskan att spegla sig har funnit där i alla tider. Små narcissistiska drag har således funnits länge och är ej vår tids största synd, det må då vara att ständigt ta en selfie …. Att placera en spegel i en hiss eller utanför är för att vi ska kunna glömma bort tiden då vi studerar oss själva, vårt utseende. Om jag hade haft hiss med spegel i eller utanför så skulle jag naturligtvis tagit bilder på mig själv 🙂

Spegel spegel i tavlan på väggen där ….
En rund småsprucken spegel fick plats i tavlan, men föll ur och gick sönder ännu mer, men hängde i hop.
Den såg lite ensam ut så jag satte dit den rektangulära också.
Akryl och spegelglas
50 x 70


  Spegel är ordet vecka 37
http://gemsweeklyphotochallenge.blogspot.com 
Klicka in dig och kolla på andras tolkningar  

Ja ja och nej nej

Ligger kvar i sängen när jag vaknar idag. Först sträcker jag på mig och gör mig lång. 161 cm som längst. Den där 1:an lägger jag till för det tvistades om den vid några mätningar, en på skolan och en på hälsocentralen. Själv har jag alltid upplevd mig som 160. Som alla andra mätningar visade. Nu är jag ju inte född så, jag vill minnas att min mor sa jag var 46 cm lång. Och vägde …. jag var kort och rund. Numera mäter jag 157. Det är den längden jag försöker sträcka ut. Så finns det ju något som är kopplat till längden och det är ju den där vikten. Den ja … Body Mass Index – BMI som en trollformel för att räkna ut om en ska leva kort eller långt – som jag har gjort om till ett personligt BMX (cykelmärke egentligen tror jag) B för body, M för mass och x för okänd. Här i lägger jag mitt midjemått för jag har den stora lyckan att hur stor jag än är så har jag midja!! Nämligen. Att standarden med de ultimata hälsovärdet pekar på 4 cm för mycket det må så vara.

Detta verkar ju som ett skrytigt inlägg och riktigt var dessa ovanstående rader kommer ifrån vet jag inte helt. Visserligen sträckte jag på mig, men tankarna vandrade på helt andra plan så länge jag var i sängen.

De, tankarna alltså, var sådär filosofiska som jag så gärna broderar ut. Om björken därutanför fönstret. Om priserna på maten. Om miljön som jag varje dag umgås med. Jag tänkte på böner och resor. På friskt och sjukt. Och på det individualistiska. Kontra gruppen och solidarisk gemensam rättvisa. Jag tänkte på facket. Jag tänkte på arbetarrörelsen. Och så politiken då.

När första sträckningen är över så är det dags för benen, jag lyfter de rakt upp och låter fötterna cirkla Från Lark Rise to Candleford, Kontrapunkt och Babel, det danska Badehotellet och mycket mycket mer. Unga kommisarie Morse med fler deckare framhäver tårna böja tårna sträck.

Så gled mina tankar över på kapitalister. Dessa är särdeles fina att tänka på när jag gör min nästa övning: Jag pressar mina böjda ben så nära kroppen jag kan, fattar tag med armarna kring benen -nästan så knäna nuddar hakan – det läget uppstår då jag klämmer till kapitalisterna. Tänk så stark kroppen blir då en en tar i med de båda extremiteterna!! Där ligger jag och rullar lite så ryggen och magen får sig en duvning och kapitalisterna är nära att ge bort en summa ….

Om 1,5timme går bussen.

Tydlighet!

Be my quest!

Len

Nu är det ny vecka, 36 i ordningen, sensommar eller förhöst - hur som  nytt ord i leken är len! 
Du finner medverkande om du klickar på länken nedan
http://gemsweeklyphotochallenge.blogspot.com 
Mycket nöje!

Som det brukar har ordet len också flera betydelser. Jag kan lugnt säga att hösten i mitt tycke är en behaglig årstid.
Inställsam är en annan brtydlse.

Nå ja, sammetsmjuk säger synomymer.se är användarnas bidrag.
Silkesmjuk blir mitt
Medhavda silkessjalar från min resa till Åland.
För fototillfället framlagda på diskbänken som ju är hård, ett av motsatsorden till len

Små texter 2

När hon går där tänker hon inte så mycket . Mycket passerar tankens bana ändå. Inget viktigt , men viktigt nog ändå. Hon tänker på världens alla hörn, utan att veta så mycket. Men ett vet hon; eller mycket: Att världen är så stor, så stor. Så stor så litenheten i sig inte räcker till. Utan tvekan är livets spel som ett lotteri – starkt förenklat … men när vinner en då? Vinsten, tänker hon som går där, egentligen utan vinst, är att jag går här i all min litenhet stor nog.

En tredimensionell upplevelse i Gula Salen

Föll direkt utan att direkt falla för denna trappuppgång till Gula Salen
där Berit Olanders “skörde”- akvareller finns upphängda.
( De ska få en eget inlägg)

Jag har inte någon gång tidigare varit på en konstutställning i nära 3 dygn. Då ingick sovplats bland härligheterna. God tid at ta in ALLA tavlor. Se konstnärernas verk och nästan bli bekant. Dag, kväll och natt. Alla vet att ljuset och mörkret gör en tavla på flera sätt. Färger flyter, stannar och flyter igen. Motiven lever! Och vilar sig! Föreställer!!

Gula Salen är full av rymd och att sova där bland upphängda akvareller, oljor och akryler med silverbestick som klirrar, päron o annat som doftar som doftar, landskap, får som bräker och kossor som råmar, skärgårdsmotiv där vinden smeker och havet kluckar, vackra sjalar vars silkeslent sveper sömnens trådar och inte minst Alfridakörens sång när de sjöng godnattvisor för mig … de sjöng mig genom natten. Och hälsade min dag…

Upplevelserna blev tredimensionella!

Att jag fick träffa Berit Olanders och Gunilla Olsson då de kom för att plocka ner sina kvarvarande tavlor tavlor sista kvällen på pettas och äta en bit mat i hop som Karins duktiga matlagarhand lagat, ja vi åt rester eftersom pettascaféet stängde för säsongen och det fyller ju det ekologiska i min smak – blev en fin händelse. Föreställande målare berikar mitt abstrakta seende. Ulla Hagström och Ritva Saloranta var inte med oss när vi nyttjade Gula Salen som matsal.

Plussar in ett par länkar till Karins blogg där ni kan se lite mer av tavlor o konstnärerna! Och Gula salen, vilket jag helt enkelt kom på avvägar med att fota då detaljerna fångade mig.

https://pettasblogg.blogspot.com/2019/07/nagra-smakprov.html

https://pettasblogg.blogspot.com/2019/06/ett-litet-smakprov-pa-harligheten.html

Tavlorna o konsthantverken

Berit Olanders silverbestick, akvarell på sitt bästa , så “levande” lägg märke till det ingraverade …
(Det finns i bilden speglingar från Gula salens fönster o möbler ner till höger och vänster)


Ulla Hagströms ljuvliga, visst är målandet alldeles underbart? Det vackra ordet stilleben får innehåll

Gunilla Olssons fina tavlor av de fyrbenta, och den ljuvliga närbilden av kon till höger
Djurmotiven talar sitt eget språk tycker jag jordnära, matbringande och en kofta därtill
(även här speglingar från fönster)
Gunilla Olsson fina mjuka sjalar
…. varav två fick följa med Klara Ovida Blå hem
Ritva Saloranta heter glaskontnären som format dessa ljuvligheter – glasklart vackert även i färg
http://ritvasaloranta.com/sv/ Gör ett besök o förläng njutet
Här sjunger Alfrida kören för mig på morgonen – “upp Amaryllis vakna vår lilla … “eller vill du helst vara konstnär” ….
Berit Olanders går på uppsamlingsfärd och kommer hem med vad stormen Alfrida fällt, lite vrakved o annat smått o gott och ger skulpturfigurerna ett liv nytt i kören Alfrida.
Här på plats i lysande fönsternisch vars glaskonst ger de en utmärkt plats.
Vilken scen!
Körmedlem i närbild
Två till
Nu är det natt och jag hör deras sång som likt bomull – ekologisk bomull –
Vila du ditt trötta huvud, ditt fylld hjärta och låt hjärnans färger bli bleka för en stund”…. och
Dröm kvinna dröm

Tår

Ingen tår över törsten är tagen, jag fäller heller inget ur ögonvätskan, så gråt inga tårar för min skuld.

Digiti pedis klingar latin. Tår har en förmåga att se olika ut beroende på om foten kan betraktas som egyptisk,grekisk eller kanske romersk. I dessa fötter handlar det om olika längder på tårna om jag har förstått det hela rätt.
Det finns ramsor om vad varje enskild tå heter, en sån hoppar jag över.
Lite orättvist kan tycka om en jämför med fingrarna som har allmänt vedertagna namn att tår inte har det, mer än i ramsor och ortsmässigt.

Men en kommer långt om vet var stortån och lilltån sitter. 
Lite förvillande kan det bli då stortån på höger fot sitter till vänster för för de övriga och på vänster fot sitter den till höger.
Men det är snillrikt nog ändå om en tänker på kroppens mittlinje då de båda sitter på var sin sida och således har inbördes ordning.


Mina sommartår
Jag har en norsk form på fötterna, men jag har trampat så mycket på svensk jord så de tillhör den oomnämda tågruppen sveno
Illustrerande lägesbeskrivning;
min vänstra fot upplagd på fönsterbrädan i köket mellan två ST.Paulior, stortån till höger. lilltån till vänster osynlig bakom ett St.Paula blad.

Tår ingår i veckans ord&bild i 
http://gemsweeklyphotochallenge.blogspot.se
Klicka o kik in hos övriga också :-)

Jag har problem med att lämna kommentarer hos några har jag upptäckt. Kanske beror det på att det är kommentarsgranskning. Det är inte min mening att inte kommentera när jag läst eftersom det är så roligt se tolkningar. 🙂 v.27 – 29 lästa jag inte inlägg, då jag tog sommarpaus.