Sugrörsblås

Jag ville se färgerna fara åt ett håll på duken
lite uppåt vore fint som åt sidan till
och kanske neråt i hörnet där uppe
Med penseln blev de något strukna åt släta hållet
då kom sugröret för mitt inre
Som en spirometri att räkna
En röd elefantsnabel blir synlig i hörnet

Långt senare, men nyss igår
la jag ut bilden på ansiktsboka
Då fick jag tolkningar av publiken som kallas vänner
sånna som jag känner och icke känner
– Earth wind and fire
– en pingvin och en hund
– en älg och en fågel
– en mörkhårig man för en rödhårig kvinna i yster dans
– en kvinna, en fågel och lite till
Jag fastnar för lite till och får svaret
-en skrämd korp typ

– en hund och ett par kycklingar

38 x 45
Akryl






Å vad är detta ….

Jaa, inte vet jag riktigt … vad jag vet är vad jag kände då jag målade den, det var helt omöjligt att hålla fingrarna i styr,
de flyttade sig själv till färgerna på duken – lockande fria att forma.
När jag någon dag efter i lite dunkelt sken såg översta delen av tavlan, då fanns det glimt av ett skrik –
Efter ytterligare dagar då solen lyser in i rummet
så blev det som ljusa vägar ur eländet

80 x 100
Akryl

En ska välja sina strider

Ur sängen tidigt i dag; egentligen varken ser eller hör jag och kroppen vill åter luta sig tillbaks där den nyss kom ifrån. Hälsporren vänster fot varnar och jaaa …

Vissa dagar så är det inte aktuellt, idag var det en sån. När tevattnet kokar så plingar det i snapchatten … först min sonhustru och så min son. Ett helt underbart sätt att ha kontakt med varann när vi inte längre befinner oss i samma stad. Likså med barnbarna. Att växla några ord ochbilder är underbart, sedan lever vi våra liv där vi nu är.

Jag är rätt mycket i gång nu. Är ute på turneer och träffar gamla grannar på gatan jag bodde för SÅ länge sedan och lite annat folk. Min egen konstutställning stundar och lite förberedelser ska ordnas. Vännerna http://dittemitti.se, Ditte och Elaine, som är konstnär kommer och delar några dagar med mig inför samt vernissage dagen! Underbart är det rätta ordet. Glädjen över priviligeriet är stort. Hänga passar bra i sammanhangen.

Överhuvudtaget är jag … har blivt en människa som är så förnöjd och tacksam över det liv jag fått och har med så många vänner runt om mig. Min vardagsglädje har jag beskrivt förr, det tillhör det upprepande i mitt skrivande 🙂

Dock har jag ännu inte intaget den där som är så förnöjsam så allt är bra. Nej, jag svär och domderar och tycker till om det mesta har jag märkt och det tickar som en bomb i huvudet, ni vet där känsla och förnuft kämpar för balansen i vad som tar sig ur munnen. Jag pekar, påpekar och ger mig inte och det är faktum att tungan är vass.

Det kommer som en blixt från klar himmel, här forsar åsikterna och tyckanden ur mig. OCH? Detta gälder de små vardagliga tingen, det som kallas livet. I det stora små saker. Jag har blivit en fena på att ställa saker på sin spets, tycker till och med att jag har en viss utvecklad retorik.

Det är här i texten som exemplen ska komma fram, men då kommer inte jag få gjort något mer idag. En ska välja sina strider.

Be my guest!

Staty

Vecka 20 i http://gemsweeklyphotochallenge.blogspot.com är ordet Staty. Klickar du på länken hittar du fler i ord&bildgruppen, gör det gärna! 
"Staty, eller bildstod från franskans statue, från latinets statua är en skulpturell avbild av en varelse,  ofta en människa eller ett djur, och normalt i full skala och litet mindre samt större.
Statyer är vanliga inslag i parker och andra offentliga miljöer"
Ovanstående finner jag att läsa i upplysarcentrum Wikipedia. 
Så då är jag mer på det klara med skulpturer i form av statyer :-)
Fågelmannen, i brons, en religiös arketyp i den nordeuropeiska yngre bronsåldern, på Torget i Arvika i morgonsol.
Skulptören är Liss Eriksson 1919 – 2000.
Liss Eriksson var yngste son till skulptören Christian Eriksson, född 1858 på Haget i Taserud här i Arvika, död i Maria Magdalen Församling, Stockholm 1935.

Några barn kommer med sin mamma och får syn på statyn.
En av barna utbrister:
-Han har ju inga kalsonger på sig!
.