-Ur andan som föll på 5

Året har nästan gått

kom och gick

fanns till

Minnen strömmar ur upplevelser in

ligger i själ o knopp

-lagras eller flyger sin kos

Hur många böcker blev lästa?

Hur många bok-cd lyssnades av?

Hur många kilo smör blev köpta?

Hur många vaknätter blev det?

Hur många gäster bjöds in?

Hur många gånger var jag själv bjuden?

-Och sist, men inte minst hur många foton togs?

Vad svaren än ger har året nästan gått

Jag tyckte mycket om det här året

det gjorde jag om det förra, förrförra och förrförrförra också

Så många möten jag mött med människor i

Välkommen nya året

kom som du är och bli till

Is

Fin-is som frusit till på våren över en sten i vattenytan vid Glafsfjorden, Sågudden, Arvika

Höst-is, Sävsjo kanal, Arvika – när regn o frost samarbetar på vattenytan som strömmar och rör sig

Isfågel med sländig bakdel

Isvittror

JohnBauer-is, Jössefors

Citronskiva i is från min frys

Experiment-is. Röd färg som jag och mitt barnbarn Pontus lagt i inför infrysningen – också från min frys – en bild jag lekt lite med

Is-mus och is-tomte av färgen, och den halva avacadokärnan blir synlig då den frusna isen från min frys tinar långsamt i diskhon

Ful-is, leriga vattenpölar som fryser till och krossas av ett bildäck

Årets sista vecko-ord is ihttp://gemsweeklyphotochallenge.blogspot.com är härmed tolkat o klart!

Tack Sanna gems för att jag fått möjligheten att visa det jag älskar, nämligen ord&bild, här i grupp med andra, så roligt och inspirerande! Tack till alla er vars härliga, mångfaldiga och personliga tolkningar jag fått njuta av under tiden jag var med i år!

GOD JUL

GOTT NYTT ÅR!

Översvämning – det rinner vatten

2000 rådde översvämning i Arvika. Då stod min håg till hemlandet Norge, närmare bestämt till Sörumsand där jag fått jobb efter att ha lämnat in mitt CV och gjort en personlig intervju. Jag hade känt ett sug åter till det norska språket och att få jobba norskt i mitt yrke undersköterska. I Norge kallad Hjelpepleier. Svenska undersköterskor stod högt i kurs. Min utbildning godkändes och jag fick min norska autorisasjon,vilket kan översättas med något åt legitimasjon, tillstånd godkänd utbildning.

En klasskamrat hade dykt upp på 30 årsjubileet efter vi gått ut 9:an tidigare under året. Vi kom inte ihåg varann, utan trodde båda att vi varit lärare. Det visade sig att vi suttit bredvid varann i bänken under tyskan. ” Ich liebe dich, dursch, fyr, gegen, ohne um und so weiter, enschuldigung kan en säga. (Ingen stavningskontroll här) En häftig förälskelse leder lätt till hopp i galen tunna. Mitt sista galna hopp.

Så vägen var klar att gå. Kärleken måhända skyndade på lite. Jag ångrar inte en dag! 17 december gav jag mig i väg över gränsen.

I går gick jag en promenad till Strand på Strandpromenaden som går så att säga kant i kant med Glafsfjordens strand och tog lite bilder. Idag uppmättes vattenståndet till 47.10 m.o.h

Gruppboendet Strand i Arvika öppnades hösten 1989. Ett i särklass flaggskepp i nytänkande, värdig vård för äldre och yngre multisjuka. Självbestämmande, integritet var honnorsorden. I dag är Strands gruppboende nerlagd och de husen jag visar här, där gruppboende inrymdes på första våningen precis vid Glafsfjordens strand, är nu bostadsrätter. Det sista jag gjorde i mitt jobb här då 2000 innan flytten var att delta i evakueringen av alla hyresgästerna, för Strand var på väg att översvämmas så gott som helt och så blev det.

Bilderna nedan togs på min promenad är från Stadsparken som är delvis översvämmat och vill bli det helt om det inte ger sig.

Här bakom skymtar Polishuset. Till höger ligger Vårdcentralen Verkstaden, för människor, den borde jag ju fått med ….

Tågen går än, det gjorde de inte 2000. Nu ska jag ta mig över järnvägen

Olssons Brygga, en fin restaurang med sjönära läge, dränktes 2000 men byggdes upp igen. Här med utsikt mot Kyrviken.

Parkeringen på väg under vatten.

Här Glafsfjorden med utsikt mot ett av Hamnmagasinen.

Här utsikt från Strandpromenaden med småbåts- och segelbåtshamnen.

Hit till Mikaelikyrkan leder Strandpromenaden. Fantastisk fin kyrkogård. Här har jag gått mycket, det är något fint lugn över en kyrkogård. Först under de 11 år jag bodde här och så nu denna omgången.

En kulturgrav här på kyrkogården. Jubeldoktor är en hederstitel som utdelas 50 år efter att personen taget doktorsgraden.

Kyrkfönster i advent.

Vy från Kapellet ut över Glafsfjordens inre. I bakgrunden syns Västra Sunds början.

Här syns Blås UT där ute, sundet mellan Östra och Västra Sund. På östra sidan finns Ingestranss camping – och inte minst Ingesunds Folkhögskola med kända Musikhögskolan. Ute i sundet byggs för fullt ett hinder för att just hindra översvämning

Nu ska jag åter lämna Arvika om några veckor, översvämning då 2000 och nu 2019.

Tiden i Norge blev kort, ett och ett halvt år. En mellanlandning i livet. Då blev jag farmor uppe i Skellefteå, packade med mig det som fick plats i min Nissan Micra och tog fatt på en fantastisk del av livet där uppe blev 16 år. Inget fast jobb i sikte, då men allt föll på plats efter hand. Jag ångrar inte en dag här heller.

Efter ett och ett halv år, ännu en mellanlandning – så är jag på väg igen. Om jag ångrar en dag? Nej, men glad jag inte behövde vänta så länge på en bostad att hyra. När en bestämt sig vill en iväg.

Det hinner rinna mycket vatten.

Min röda Asus

Asus namn kommer från Pegasus, den bevingade hästen i grekisk mytologi som symboliserar vishet och kunskap

Nyss ätit frukost, hindrar inte en kopp starkt kaffe och en bit delvis misslyckad sockerkaka att få plats bredvid min nyopererade dator så jag kan fira att den är i storform och inbjuder till bruk. Att solen skiner in över hustaken och träffar mitt ansikte får mig att resa mig och göra solhälsningen!

Mitt Windows 8.1 fick frispel. I stort sätt omöjlig att ha med att göra. Efter ett par inlämningar som inte bättrade på så bestämde jag i samråd med bättre vetande och genomförare David här i Arvika att nu fick det bli Windows 10 och ny uppstart. Med sådant ingrepp sker en del behov av att få in program på nytt. Licensnyckel och Microsoftkonto, lösenord och annat smått och gott hör dit. Så det blev nödvändigt att även kontakta datafirman i Skellefteå, Markus och hans kollegor. Personlig service och super support! Jag säger “mina” datakiller! Några dagar här har jag nu funnit fram i nya 10 menyn och fått fram det jag behöver, jag har till och med fått till att återinstallera. Och igår kom jag på hur jag letar fram alla mina bilder som jag ständigt rensar i för att få ordningen. och importerar nya! Det dök till och med upp bilder som jag raderat. Relationen mellan mig och röda Asus är en stor del av mitt liv! Så himla kul å få till sig nyheter, lära sig fast en inget begriper apropå vishet och kunskap.

Nytt för mig är 10:an ständigt kommunicerar med mig, pling pling om fokus och stöd, möjlighter och valfriheter.

Det är mycket med det jordiska, men än mer online i Cyberg cyber. Onedrive och Cloud har jag funderat över. Nu har jag förstått, eller ja, börjar förstå. Liksom. Onedrive – läs på svenska – där fanns mina bilder – tror jag. Inget av det begrep jag på 8.1:an. Nej, var det kanske Onenote? Onenote – läs på svenska – utan noter. En note – notering. Där tappade jag tråden.

Cloud, lagras i cloud. Jag tänker naturligtvis himmel här. In skyn. Lite långsökt, men dock nära till hands – jag menar till livets slut.

Nu har jag börjat se fram emot att när vi lämnar jorderiket och flyttar till Cyberg kommer vi alla att mötas i Cloud, återse oss själva och allaalla, (inte stavfel) rotera runt med bilder och dokument. Ett liv efter detta således. Många säger att vi som lever i detta datatidevarv ingen historia lämnar efter oss. Puh, det är ju det vi gör. Men det kräver att någon måste “ramla ner på jorden” med all dokumentation och bildbevis. Men Uppståndelsen har ju ägd rum.?! Då blir det sannolikt uppståndelse när Nerståndelsen äger rum.

Tappade du tråden nu?

BE MY GUEST!

Bild från Stadsparken här i Arvika, utsedd till Årets park 2019.
Tyvärr har jag inte lyckas få fram vem som gjort skulpturen eller vad den heter.

På något sätt tycker jag att hon som bär upp solen eller om det är jorden passar så bra upp i cloud!

Mynt

Ett mynt -eller en slant, det är frågan det. Ett präglat stycke av metall används som betalmedel. Mynt ges för det mesta ut av en myntighet i en stat. Det betyder att det finns massor av internationell mynt.

Myntligt myntar myntighet.

Mynt i mynters myntensvärld.

Kronor, ören lägg därtill

Bli så rik du bara vill. (Nåja)

Sjung de orden på melodin Blinka lilla stjärna! Skriv gärna i kommentaren hur det gick.

Ingen mynt utan en slant.

Norska Mynt

Hur många mynt i kronor räknat tror du det finns i högarna?

Det finns också ett fel i texten, finner du det?

Veckans ord i http://gemsweeklyphotochallenge.blogspot.com är härmed tolkat och klart. Singla slant och mynta in ett tryck på länken.

November blev ovanligt mörk i år och tre hästar

Solen har i ovanligt hög grad lyst med sin frånvaro läser jag i tidningen i dag.

I torsdags släpptes det ner ett tunt vitt lager snö ur det grå, som likt en hägring täcker marken. Dock ändrade sig solen på månadens två sista dagar. Solnedgången igår och soluppgången i dag gjorde himlen röd och vacker, det är kallare, det är fruset, halkigt och solklart inför första advent.

Nu är inte jag den som går runt i mörkret och våndas, förfäras och längtar därifrån. Tvärt om går min kropp in i ett underbart lugn. Lugn och ro. Välbehag och välmående. Reflektionsrikt faller årets tidigare månader på plats i händelser, tankar och årstiderna sluter sig om mig. Redan i mitten av januari påbörjar jag våren, den näst bästa årstiden i mitt liv efter höst och delvis vinter. Så går åren sin egen väg.

Årets advent blir utan pynten. Den får ligga kvar i jullådan tills nästa år. Då bor jag någon annan stans. Några andra stearinljus har jag ännu inte packat ner så det blir blaffrigt ljust iallafall här i heimen min.

Följande små texter publicerade jag första gången för ett år sedan på min gamla blogg;

Anna som är dotter till Britta och Gustav bor på gården Slänten eftersom deras gård faktisk ligger i en slänt. På motsatta slänten av de tre husen i slänten som du kan läsa om här https://www.klaraovidia.com/2019/11/23/inget-malat-och-tre-hus-i-en-slant/

Gården är liten så Britta och Gustav arbetar båda utanför hemmet. Britta städar och Gustav kör sopor. I lagårn finns ett par kor, några höns och fast de inte har råd så har dottern Anna en egen häst. Anna rider.

Sara, som är dotter till Alvhilde och Tormod som bor på gården Berget eftersom den faktisk ligger höst upp på berget. Gården är stor så både Alvhilde och Tormod jobbar hemma. Lagårn är full av djur, de äger mycket skog inöver berget och neröver släntarna på båda sidor om Berget. De har råd, men Sara har ingen egen häst. Hon rider på stallet inne i stan.

Majsan, som är dotter till Maj och Torkel bor på gården Dalen eftersom den ligger nere i dalen. Lagården rymmer det mesta och gärdena är många. Men maj är ingen bondhustru så hon jobbar full tid på kommunkontoret som någon slags allt i allo. Majsan rider inte alls, men det finnes en häst på gården.

Kassa

Först vill jag ta upp min farfars uttalande om min tunna tråd från förra inlägget och att jag inte fick vila. Det blev tyvärr lite otydlig från min sida kom jag på då jag läste några av kommentarerna. Allt som ingick i den historien berättade jag inte, tyckte det mest det var en rolig grej just för den tunna tråden. Jag utnyttjades inte och vila fick jag. Endast några enstaka timmar deltog jag. Ont i min tunna tråd hade jag heller inte, jag ville helt enkelt leka. Några enstaka timmar fick jag hjälpa till bara. Jag jobbade dryga 38 år i vården – aldrig ryggbesvär, tunna tråden blev tjockare och stark nog 🙂 Pengar i form av lön fyllde kassan och jag glömmer aldrig den första. För att inte tala om checkhäftet att skriva belopp på.

Hjälpa till och ta ansvar ingick i min uppfostran, jag har aldrig farit illa av det och det vankade någon gång en liten slant, någon ett-öring eller femöring för insatser. Tills tjugofemöringarna dök upp. Stadd vid kassa!

Då slår vi in det i kassan – hör pling och klirr!

Från min tid i äldreomsorgen har jag denna vers från en kvinna som bodde där jag då jobbade:

Röka tobak är ett bruk

vi från Indien oss lärde

mången sätter därpå värde

mången blir av lukten sjuk

Kära gosse, flicka tänk så här

mycket dumt det ändock är

båd´ att supa och att röka

jag vill aldrig det försöka

Hellre jag min KASSA spar

och min hälsa haver kvar

Kassans betydelse idag har en “annan mening” än på den tiden då kassa var ett begrepp av bokförd samling kontanter. Många ord finns om kassa och kassans betydelse i olika sammanhang om en söker.

För mig ser dagens kassa ut så här där tusentals kronor passerar från banken som förvarar åt mig och andra via högt pris där den bokförda summan av pengar på kontot rinner rakt genom mitt kontokort om jag stoppar in i betalterminalen på affären och betalar för inköpet. Banksidan som jag når via internet är också en slags kassa där jag kan betala räkningar. Bokförd blir det ju.

Om ingen kontakt has med kassan kan en inte betala

Inlägget ingår i http://gemsweeklyphotochallenge.blogspot.com Läs andras tolkningar och skriv egna, Sanna är ordgivare och tolkningen fri 🙂

Inget målat och tre hus i en slänt

I packenellikkarnas paradis blir det inget målat. Det första som packades ner var faktisk färg, verktyg och alskens tillbehör. Tavlor klara, tavlor för mer arbete samt tomma dukar är klara för flytt.

Det är något visst med att målandet vilar sig, känns otroligt fint att få gå och längta, tänka på det och i fantasin ändå skapa. Gå omkring med färgen i sig.

Men det pyr i skrivarlusten har jag märkt. Ska se om jag kan åstadkomma någon text fritt ur fantasin:

I en slänt att räkna, det lutade iallafall, låg tre små gårdar. Prästens hus om fyra rum och kök. Han vägrade bo i prästgården då han var stor vän av enkelhet tillika småskalighet. Prästfrun däremot var vän av det motsatta och levde sina dagar i stort sätt med att gå missnöjd och gnälla över sin avsaknad av det stora i det lilla. Lägg då därtill att allt de äger, äger rum i en slänt, alltså lutar det ju.

Prästfun är neurotisk och bortskämt brukade grannfrun nästgårds säga. Den gården som låg mellan prästens och den tredje gården. Prästfrun borde ägna sig åt ett eget yrke och inte bara bistå prästen med allahanda syföreningar och välgörenhet. Grannfrun var ingen grannfru. Hon hade levd samman med en man i synd i flera år där fyra barn blev födda tätt i rad. Hennes hus var om fem rum . Ett olagligt bygge som den ovigde mannen hann färdigställa innan han dog. Så grannfröken bodde större. Hon livnärde sig på att sy, städa och koka mat på kalas runt omkring samt hjälpa byns gamlingar att få sitt omsorg. För det erhöll hon en lön från kommunen. Hon ägde dessutom glädje och humor, redde sig själv, var stark och självständig nog. Ordet neurotisk hade hon snappat upp ur en bok. Hon tänkte aldrig på att hon bodde i en slänt.

Avståndet till den tredje gården var lite längre än mellan de två första. Ägaren här njöt det lilla avståndet, kände sig nästan helt fri där på hörnet. Naturligtvis var han god granne, men inte mer än så att grannsämjan höll måttet. Måttet på grannsämjan var att hälsa och hjälpa till om det behövdes. Det behövdes i stort sätt aldrig. Han livnärde sig på att sitta på skattmasens kontor inne i stan och bistod i bland polisen med eftersök. Hans hus var om tre rum och var således det minsta där i slänten. Slänten gillade han, han tyckte han ägde rätten att rulla nerför då allt var färdigt.

Visst blev lite text … textskriverskan ska komma sig i flytt-och röjhabitten och fortsätta sin packning. Det är minsann ett nöje det med. En kan säga att jag bor mellan två släntar .

Tråd

Trådlös
Icke trådlös

Ryggen din är bara en tunn tråd som rumpan hänger i. Sa min farfar då jag som liten flicka var med på potatisplock. Jag hörde en vuxen klaga över ont i ryggen, han fick vila. Jag har också ont i ryggen sa jag. Men vila fick jag inte. Minns besvikelsen över min tunna tråd, ville då haft en tjock.

Ett inlägg i Susannes http://gemsweeklyphotochallenge.blogspot.com följ gärna länken och finn flera trådar -den röda som löper genom allas … tolkningstråden