Flagga

Veckans ord, 21 är flagga i http://gemsweeklyphotochallenge.blogspot.com, klicka in på länken och finn flera :-)

Och flagga -r för en flagga jag nu gör
som sig hör och bör
född i ett land där en har sitt hjärta
bor i ett annat land som absolut inte medför smärta

De to språk kan godt veves sammen 
så blir det fryd og gammen
Inte i skolan då precis
då är det svenskan som gäller
betygen högst smäller
Men i det  liv der ordet er fritt
er også de begge språkene mitt

När jag skriver nu så inser jag att i bild 
borde ha en svensk flgga också
Den visade sig vara så utnött i färgerna 
så den fick till eviga vilan gå

En ny får införskaffas 
så jag kan fira den 6 juni, Sveriges nationaldag
Då blir det till behag 

Således har jag nu fått ihop ett delvis nordisk internationellt inlägg. 
Flag(g)-grant. 
Grant i betydelsen fint,vackert, pent.Flaggpent!Flaggvackert fint!

Flagrant, om jag tar de fyra första bokstäverna i ordet flagg före grant, vilket var ursprungordet som dök upp i hjärnan har en annan betydelse:
"Påtagligt uppenbar och svår att ifrågasätta, särskillt om negativa uttalanden och påståenden" upplyser Wiktionary.
Motsatsordet, alltså det motsatte av flagrant är otydlig.

Vad har det med flagg att göra tänker du?
Tänk inte på det.
Var glad jag inte tog med översättning till norska :-) och en längre filosofisk fundering :-) :-)

Gratulerer med dagen, 17 mai, Norges nationaldag! .

-Ur andan som föll på 4

Aj aj aj

oj oj oj

fotar

-en bild ljuger

Ljuset, skuggan, kontrasten, skärpan

och säkert mycket mera

-en bild ljuger

Objektivt selektivt

utvald invald tillvald bortvald

-en bild ljuger

En bild är en bild av en bild

av bilden att dömma

-en bild ljuger ändå

Sanning finns alltid i bilden

hur mycket den än ljuger

-en bild ljuger sanning ljuger …..

Min pappa

Om du levat skulle du fyllt 90 år idag!

En lång tid efter att du dog, kunde jag tänka att idag kommer nog pappa på besök. Så kort var glädjen i stunden tills jag kom på igen att du inte längre fanns.

Kort var också tiden jag fick ha dig i livet. I november i år är det 39 år sedan ditt hjärta lade av och inte gick i gång igen. Efter ett par hjärtinfarkter var du ganska så reducerat i krafter både fysisk och psykisk. Du bodde en tid hos mig och min familj. Rehabiliteringen gick långsamt och var ansträngd. Inget för dig, du sa det själv: att leva ett begränsat liv ville du inte. Så du utsatte dig för en längre tågresa till släktingar. Under natten dog du där, de fann dig död nästa morgon. Då jag och min son vinkade av dig på väg till tågstationen fick jag en underlig känsla av det är sista gången jag ser dig. Så när beskedet kom så var det så, jag visste redan.

Vem var du egentligen? Frågan låter ju något kväsig, som om jag inte kände dig. Kanske gjorde jag inte det heller, men en bild byggd på den kännedom och relation jag hade till dig finns ju, faktisk ganska levande.

Att du var självgående och gick din egen väg det är jag hundra på. Optimist, händig, rent av skapande. Byggde släp till lastbilen bl.a. Det blev några av de där lastbilarna som för det mesta köptes billigt och sattes i stånd av gamla delar från andra bilar. Växthusverksamhet under flera år. Tänk att dina stora starka händer har planterat så många sticklingar, skolat ut och vattnat. Så iväg till torget för att sälja. Ett av växthusen hade en vinter 2000 julegleder, julbegonier. Viket blomsterhav att komma in i . Tomater och gurka sommartid som köptes upp av grönsakhandlarn. Lukten av dessa doftar mig i näsan när jag vill.

De allra flesta människors liv är ingen dans på rosor. Vår familj fick sin beskärda del. Du hade en stor kärlek i livet, min mamma som tidgt valde ett helt annat liv. Du blev ensam med mig och min syster. Det var absolut ingen nackdel att växa upp med dig. Tvärt om! Långt senare i livet försökte du och mamma återskapa och bygga en ny relation, i mina ögon dömt att misslyckas, så blev det också. Men ni gjorde ett försök.

1961 insjuknade först jag i polio, tre veckor efter du. Årets skörd i växthusen gick åt fanders och troligen påverkade detta till stor del resten av ditt liv rent ekonomiskt. Vi kom oss på fötter och du tog fatt på det slitsamma livet igen.

Dina ideer tog ibland ingen höjd, kanske var det några luftslottsmodeller, men jag vet att värdet av ideen också har ett värde i sig.

Vad minns jag bäst? Att du för det mesta var glad. Du var så fin att prata med. Men sträng, du hade inget val som ensamstående far och tidens tand var sådan. Jag minns också uppgivna miner i ditt ansikte till och från Ett av de sista minnena jag har är att jag, som då var 25 år, satt i ditt knä och vi pratade om livet. Du gav några goda råd som jag en tid senare följde.

Vilken förmån jag fick att just du blev min pappa. Nog vandrar jag runt i mitt 65.e år med dig som tillgång än. Fast en tänker inte så mycket på det i det dagliga, men på födelsedagen din så gör jag det.

Starkt kaffe og en god gräddtårta. Undrar vad jag skulle ge dig i present om du var på riktigt nu på din 90 årsdag, en god cognac och en bok, jag det får det bli!

Så vill jag ju tro att om du funnits så hade du gillat det liv jag skapat åt mig, för att inte tala om det liv min son, ditt första och ända barnbarn gjort åt sig o sin familj i sin tillsammans värld. Det hade du gillat på stort vis!

Som jag brukar på din födelsedag går jag en sväng på kyrkogården där jag lever och bor , det blir som en inre minnesstund och jag håller då ett litet tal som börjar högtidligt:

Kära far! Och jag håller det talet på norska såklart …. Kjäre far, men det talet är av naturliga skäl helt privat.